 | |
| Filmaffisch för filmatiseringarna 2002 |
Det har gått nästan tjugo år sedan vi senast såg Corto Maltese publiceras i Sverige. Det är underligt med tanke på hur stor han är i Europa. Över fem miljoner sålda album i Italien och Frankrike och en av de mest påkostade filmatiseringarna av en serie någonsin gör den fåordige sjömannen till en serie i klass med Tintin i populäritet. Corto är stor.
I Sverige har Corto introducerats flera gånger genom de tidigare försöken från Medusa, Epix och Carlsen att ge honom fast residens i landet. För fjärde gången gillt gör nu Kolik introduktionen av denna "Tintins socialistiska kusin". I första numret av serietidningen Utopi ingår en artikel som analyserar Corto och hans tid, väl värd att läsa. För vem är denne Corto Maltese?
Corto är sjömannen utan fartyg och revolutionären utan Revolution. Han är en webersk idealtyp av vagabonden. Mer precist är han när vi först stöter på honom 1916 en pirat med samvete. Från och med detta avstamp får vi lära oss allt mer om honom som när det staplas på den biografiska högen alla internationella som svenska introduktioner av Corto Maltese samlat, tenderar att snarare förvirra än upplysa oss. Corto är motsägelsefull.
Han har en romer till mor och en walesisk far får vi höra. I en tid av världskrig mellan nationalstater är Cortos ursprung ett diskursivt problem för tiden. Tecknaren Hugo Pratt ger oss redan här en inblick i vilken värld han avser skildra med sin skapelse. Det motsägelsefulla hos Corto är det fruktbara. Förvirringen i försöken att beskriva hans identitet är avsiktligt frambragta av författaren. Det enda sanna är gåtan.
